Nöjd

Ibland är jag så otroligt pedagogisk. Not. Mina flickor är med på showdansträningen. I varsin grupp, olika dagar. Idag skulle jag passa på att åka till gymet medan Lova tränade dans och Fanny skulle få vara hos favokusinen under tiden. Det tyckte dock Lova var grymt orättvist. Även fast jag sa att nästa vecka kunde vi göra samma sak fast tvärtom så var det världens suraste tjej som stampade uppför trappen och in på sitt rum. Jag gick såklart efter och diskuterade och förklarade allting med lugn och pedagogisk röst. Gjorde jag inte nej. Jag stampade runt på nedervåningen och utförde hushållssysslor och sa med hög röst att “nej men då skiter vi i allt, vi kan strunta i dansen också och bara sitta här hemma varje kväll och ha det jättetråkigt, huvudsaken att det är rättvist!! “ Sa jag. Bland annat. Efter en stund kom Fanny ner med ett papper, med en hälsning från Lova; “felåt att jag var självisk och dum” Så var vi vänner igen och jag fick ju såklart säga “felåt” för att jag skrikit och gapat och sagt knäppa saker, som man gör ibland när man är arg. Så även om jag kanske inte är superpedagogisk dygnet runt så verkar de ju inte bli helt knasiga i alla fall, mina ungar Dans blev det, och “surisen” skuttade glatt både ut till bilen och in från bilen när vi kom hem. Träning blev det och mamma var nöjd!

Varm snö

Ledig måndag. Gick upp i sömnen, kändes det som. Med grusiga ögon fixade jag frukost till flickorna och placerade dem i tevesoffan under varsin filt. Fixade mig själv och åt en macka o drack en kopp kaffe medan jag samlade ihop skridskor, läxa och allt som de skulle ha med sig. När jag skjutsat dem till skolan så plockade jag upp syster yster och sen sparkade vi igång veckan på gymet! Yeah!  Är jag hurtig eller är jag hurtig! Känner mig så skitnöjd med mig själv för att jag masar mig ner dit och inte hittar på en massa undanflykter. Som jag i vanliga fall brukar vara expert på när det gäller fysisk aktivitet! Det här känns t.o.m roligt. Igår, när helgen började lida mot sitt slut, och jag hade mumsat i mig god mat, ostkroksbollar och allt godis jag kom över så längtade jag faktiskt till måndagsmorgon och gymet. Ja ni hör ju. Jag är nästan ett träningsfreak. Jaja, har man inte tränat förr så är det väl dags att börja nu när man börjar komma upp i åren. Se till så att lårbenshalsen håller för ett antal vurpor och att inte kroppen i övrigt helt förfaller. By the way, kylan har gett sig, om än tillfället. Idag luktar det  varm snö, fåglarna kvittrar, blå himmel skymtas och solen kikar fram då och då. Vilken dag!

Positivt

Peppar peppar ta i trä och allt sånt där, men – vi är friska. Hela familjen. Inga krämpor. Förutom att jag har lite träningsvärk i armarna sen jag dansade disco, nej vad säger jag, sen jag var på gymet menar jag. Det är väl positivt så säg! Det betyder att jag tog i som sjutton. Eller lite närmare sanningen, att jag är extremt otränad. Ikväll bänkade vi oss såklart framför Guldbaggegalan. Rätt så småtrevligt att titta på. Till det slank det ner en liten glögg. Snålar med den sista slatten av 2012 års glögg. Man måste ju försöka hålla värmen på alla tänkbara sätt i det här antarktiska klimatet!

“Ah, ha, ha, ha, stayin' alive, stayin´alive…”

Jag skulle aldrig ha sagt det där va? Om temperaturen som var på väg uppåt. Idag är det något kallare ute än vad det är i frysen. Men himlen är vackert ljusblå med rosa skyar så jag antar att det är det jag får glädjas åt medan vi befinner oss i istiden. För övrigt så är idag en sån dag som igår. Jag känner att jag har nåt i mig som vill ut. Det skulle funka med att dansa lite gammal hederlig 80-talsdisco på en finlandsfärja. Typ så känner jag mig. Tänk Bee Gees Staying alive och lite glimmande discokulor i taket! Men det känns lite avlägset att genomföra så jag antar att jag, så fort mannen kommit hem, får ge mig ner på gymet och plåga discofeelingen ur mig på gåbandet! Det ger samma effekt, men är inte riktigt lika glammigt..

Är det inte det ena så är det det andra!

Ja det är så det är! Jag börjar inse det nu.När vi så försiktigt börjar glädjas åt att slippa ha samma temperatur utomhus som i frysboxen så får vi kräksjuka istället. Igen! Bara tacka och ta emot. Med den här sjukfrånvaron hösten/vintern 2012-13 så måtte vi väl få en immunitet mot förkylning och kräksjuka som heter duga! Fick ringa jobbet och meddela mig som vab imorrn. Det är så jädra tråkigt. Det som lättade upp kvällen var dock premiärprogrammet av “Mia på Grötö”. Precis så bra som jag förväntat mig. Mia Skäringer. Hon är så jädra bra!!

Kyla. Du avskyvärda!

Vad är meningen med den här kylan? Den känns så meningslös. Det är inte kul och det är inte skönt eller uppfriskande. Inte ett dugg. Det gör ont i näsan när man andas in den. Kylan. Och även om man är duktigt klädd så fryser man. För man har så mycket kläder att man bara kan stå helt stilla med armarna rakt ut. Det kan se fint ut med vinter om man är inomhus och tittar ut. Men so what?? Fråga mig om jag gillar vinter och jag svarar NEJ!  

Bästa julklappen

Fick en julklapp med Fanny. “Till mamma och pappa” stod det på ett kuvert. Inuti kuvertet var det ett egenhändigt gjort presentkort “duska få massage” stod det på det. Såå gulligt!! Igår fick jag min del. Medan jag tittade på uttagningen till ett av mina favoritprogram; “Sveriges mästerkock” så var det fyra (lillasyster hjälpte till) flinka små händer som smorde in och masserade mina torra, trötta fötter med världens bästa kroppssmör. Body butter från Body Shop. Alltmedan jag njöt av Per Morbergs, ja vad ska vi kalla det, vissa kallar det härskarteknik, mjae..jag föredrar att kalla det för brutal ärlighet. Vilken lovely kväll i tevesoffan. Och det bästa av allt. Ikväll var det repris. Inte av programmet, ikväll var det första utslagningen, men av massagen!! Vilka underbara ungar…!

By the way, jag glömde att nämna i mitt förra inlägg. Jag var kär. I pianisten i teveprogrammet “halv sju”. Neej!!! Det var inte “Tollarparn!!!” För guds skull! Ivan Renliden hette han, min darling i drömmarnas värld, då när jag var sju år!

Andra tider

Sjuåringen halvligger i soffan, spelar spel på surfplattan och nynnar på Hurriganes “Bourbon street”. När jag var sju år nynnande jag på “Man ska leva för varandra” av Trio me Bumba och tittade på teveprogrammet “Halv sju” med Lennart Swahn och Karin Falck. Och John Blund förstås. En liten reflektion bara…

Nytt år

..det blev ett festligt avslut på 2012. Finaste systerdottern fyllde trettio år och bjöd in till kalas med supergod mat och sång o dans. Precis vad en lyckad fest bör inneålla!  Lite vimmelbilder från middagen..

Sen blev det en vilodag innan det var dags att sparka igång nyårsaftonen. Den firades lugnt hemma för vår del..Lite bastubad och så svalka av sig på verandan med en Carlsberg. Det är snäppet efter att rulla sig i snön. För grannarnas skull så skippar vi det.

Så inleddes nyårsmenyn med en räkcocktail. Jag säger bara mums! Resten av middagen var jag i något slags “matextas” och glömde att fota. En rejäl biff av oxfilé med sockerärter och portvinssås går inte av för hackor. Lite “Gino” på det och vi rullade från bordet till soffan där vi sedan diskuterade livet, lyssnade på Perssons Pack och drack ur slatten efter såskoket. Innan midnatt flyttade vi ut i slogboden. Eldade, gjorde snölyktor och firade in det nya året. Mysigt i överkant!

..och så är det då första dagen av ett nytt år. Lugnt och stilla. Nästan lite vårigt faktiskt. Tror minsann jag ska försöka ta mig ut en sväng och andas in lite av det nya året. Vad ska det bli av det mån tro? Jag borde ha ett fritidsintresse. Tror jag ska testa golf. Och julen… undrar om den inte får firas på ett varmare ställe. Visst är det mysigt med traditioner, men det får inte bli ett tvång. Varför köpa en massa julklappar till barn som egentligen har allt och lite till..? Som ändå roar sig med så enkla medel. Idag leks det förresten hotell här och Lova har precis gjort en liten skylt att hänga upp. Den ska antagligen sitta i receptionen…

God fortsättning på det nya året. Det kommer nog att bli ett av de bättre!