fredag 22 december 2017

Dan före dan, före dopparedan..

Det börjar dra ihop sig. Julafton i övermorgon. Hörde jag någon panikartat dra efter andan? Hoppas inte det! Jag känner mig i alla fall lugn och i fas. Kan vara för att jag ligger bra till, eller också för att jag har dåligt minne och glömt sånt jag borde ha gjort.

Fick en liten aning igår kväll om att så kan vara fallet. Mysig dag hade jag som började med långlunch med syster yster som fyllde jämna år. Efter lunchen flyttade jag mig några meter till ett annat bord och julfika med jobbet. Så rullade jag därifrån, mätt och belåten, körde hem med skolungar som haft mysig dag i skolan med gemensam frukost och en tur till pulkabacken. Satte på bastun och for iväg och köpte mig lite julklappar. Ni vet; själv är bäste dräng. Det var egentligen inte meningen. Från början skulle jag bara köpa en liten pennvässare till en fenomenalt bra sminkpenna som jag nött ner till obrukbar. Det slutade med att jag for från butiken med serum, "grejs" och ett spa-kit. God jul till mig själv!

Väl hemma igen så var middagen nästan klar. Tack Fanny och tack Ica´s "pizzakit" med deg som rullas ut! Sköljde ner härligheten med ett glas rött och mannen försvann till tevesoffan och hockeymatch och jag äntrade bastun och utförde den lilla sparitualen efter alla konstens regler. Kände mig nöjd och tillfreds med dagen och kom på att jag skulle göra såpbubblesmeten. Läste om ett recept på såpbubblor att blåsa på vintern. Det är meningen att bubblorna ska frysa till is och det kommer att bli sagolikt vackert!! Har inte provat än, men hoppas det funkar. Smeten skulle stå till sig i fyra timmar så eftersom jag kände mig trött och nöjd med dagen så gick jag och la mig där.

Efter att ha läst en bra stund och släckt och låtit tankarna vandra runt så börjar jag känna mig riktigt skönt avslappnad, lite på väg att somna. Då - "plong" i mitt huvud. Laxen!! Jag hade ju tagit upp lax från frysen som jag skulle grava. Det vara bara att trassla upp, på med morgonrocken och hasa ner i köket och grava lite lax! Dill hade jag också glömt att köpa men som tur var så hade jag en ask med dill, som jag kommit ihåg att skörda innan frosten kom, i frysen.

Så, mitt lugn inför julafton kan vara bedrägligt. Jag kan ha glömt hälften av allt jag borde ha gjort.

God Jul & Gott Nytt År!


..med en man som är involverad i lite olika företag, så dimper det ner en och annan julklapp dessa dagar. Det här är en av de bättre om ni frågar mig 😀  

torsdag 30 november 2017

Pysselkaos

När dagen börjar med migränskalle och feberkänsla. När man somnar om, vaknar två timmar senare, fortfarande i samma stadium. När man går upp, börjar med en huvudvärkstablett, dricker kaffe och äter en smörgås och efter en stund känner att det släpper. Huvudet börjar inte bulta värre tills man kräks upp medicinen. Det släpper! Då tänker man att det  här det blir en bra dag.

Så började min dag. Den fortsatte sedan med att jag började se mig omkring för att få en liten överblick i hur långt jag kommit i julpyntandet som jag började med igår. Hade jag stannat i tanken här och helt enkelt gjort klart så att det blev någorlunda hemtrevligt så vore det bra. Men det gjorde jag inte. Istället så blir det så att jag tänker att ska jag inte måla de där två fönstren vita nu ändå? Det pågår ju renovering i huset och en del fönster är fortfarande tragiskt mörkbruna. Men det kanske inte är en jättebra idé att börja måla fönster när man har huset fullt med kartonger med julpynt, stjärnor och ljusstakar och man har jobbhelg och första advent framför sig. Så gick mina tankar, och ungefär där kom jag på att jag skulle behöva lite mer granris.

Så, då "skulle jag bara lite snabbt" ut och fixa det. Hej och hå, på med mössa, jacka, strumpor och storstövlar. Fortfarande i pyjamasbyxor. Med sekatören i högsta hugg pulsade jag ut och in i närmsta granskog (fyra granar bakom vedboden) Ruskade av snön från en gren och klippte till. Ah, det där kändes skönt tyckte granen och ruskade själv av sig resten av snön, över mig. Innanför jackan, ner i stövlarna och över mina, inte helt vattentäta och ej gjorda för utomhusbruk, pyjamasbyxor.

Nåja, nu har jag i alla fall jättemycket granris att pyssla med när det tinat av lite...När jag väntar på det så kanske jag målar ett fönster, dricker kaffe eller kommer på att jag ska baka saffransbullar. Vi får se. Jag hoppas att jag tar mig i öronen och avslutar julpyntandet och bär tillbaka kartonger och grejs in i förrådet innan jag börjar med något annat. Det var just det som var grejen med att jag började igår. Tyckte det var en bra idé att fram med allt bara! Tomtar och änglar och hjärtan och hela baletten. Bra att vara ute i tid för en gångs skull. Så kan man njuta sen. Så var det tänkt. Och än har jag inte kastat in handduken. Har ju hela dagen på mig. Och natten. Det är i alla fall perfekt julpysselväder. Bara en sån sak!

Bjuder på ett foto som inte är från dagens pyssel, men ändock ifrån förberedelse inför advent. Det är några år sedan. Jag var ute och gick och hittade så väldigt fin mossa som jag måste plocka. I vad? Tog en benvärmare, som jag för övrigt använde som handledsvärmare. Ja ni ser vad mycket man kan använda sina saker till!


måndag 27 november 2017

Nästan två år senare..


Vi fortsatte väl att njuta av köket kanske. Som i den där visan om fader Abraham - "..åh han åt o drack, å han åt o drack, fyra getter hade Abraham.." Nåja, vi vi gjorde lite annat också mellan skrovmålen. Renoverade vidare. Tjejernas rum, check. Vårt sovrum, check. Så byggde vi ut altanen lite grann och satte dit en badtunna och så badade vi och njöt. Reste lite grann och så rullade det på.

Nästa projekt som står på tur är teverummet med en heltäckningsmatta med så många år på nacken och så många maträtter, vin- och oboyskvättar i sig att man törs inte ens tänka på det!

Men nu först är det snart jul och det ska firas förstås. Planen är enkelt, mysigt, ingen stress, och lagom med paket. Det brukar alltid på något vis spåra ur lite grann. Kanske för att man är lite dålig på att göra saker i tid och då är det nästan oundvikligt att inte stå där i elfte timmen, lite svettig och med lite panik inför allt man glömt som man tänkt fixa.

Som sagt. Fyra getter hade Abraham. Det har inte vi. Däremot hade vi helt plötsligt en påskhare i vår gran ute vid slagboden. Ljusnätet som vi efter lite trixande äntligen fick på plats, hade ändrat skepnad häromkvällen när det stormade som värst. Först vräkte det ner snö, över det hela. Så kom regnet och så kom stormen och då var det kört. Det vackra stjärnfallet i granen intog formen av en kanin. So far so good. Det hade man kanske kunnat stå ut med, men nu har det blåst vidare och nu ser det dessvärre ut som en...ja, för att uttrycka det fint, en fallossymbol. Sa till dottern som kikade in här igår kväll att "-imorgon måste jag verkligen ut och få upp det där.." (syftade alltså på nätet) Ja..eller få ner det replikerade hon. Jovisst, det såg faktisk ut som ett präktigt stånd där i granen...

Vi hörs, om inte inom det snaraste, så säkert om ett par år eller så!