Jag är en kvällsmänniska. Jag kommer ihåg det mer och mer. Småttisarna börjar bli stora och skaffar sig lite mer mänskliga vanor. Efter några år i ständig dvala efter nätter med avbruten sömn så sover vi nu alla på nätterna. Till och med jag har börjat sova mer än två timmars sammanhängande sömn. En och annan sovmorgon smyger sig till och med in ibland. Sakta men säkert så börjar jag komma in i min gamla rytm. Jag börjar så sakteliga att bli mitt gamla jag igen. Jag är morgontrött, sååå morgontrött!! Är även ganska trött mitt på dagen. Men, framåt natten då spritter det till och jag får lust att göra saker. Nu till exempel så känner jag verkligen för att ta itu med undervåningen som ser ut som ett bombnedslag. Vore jag ensam i huset så skulle jag nu i denna stund ta fram städgrejerna och gå loss både högt och lågt. Med Winnerbäcks “från kylan in i värmen” på högsta volym! Och imorgon skulle jag vakna i ett nystädat hus. Men nu ligger två små tjejer och sover så sött så istället lyssnar jag lite tyst här vid datorn och planerar storstädning när morgonen gryr. Håll tummarna för att städlusten är kvar när jag vaknar!
