Äntligen!!

..har jag tapetserat klart!  Det där lät ungefär som om det  var ett helt hus som jag förvandlat. I själva verket är det ett litet rum. Nästan pyttelitet. Men det får plats en bäddsoffa. Och det får plats en arbetsplats i ett hörn så att jag kan flytta ner den stationära datorn dit, vilket i sin tur resulterar i att jag slipper sitta o kura bakom garderoberna i sovrummet när jag ska skapa vid datorn. Suveränt! Som sagt det lät stort, och så känns det, stort, när man efter avslutat arbete är i samma form som en nittioårig, krum gammal gumma. Men det är väl så när man egentligen är skapad för att inte göra annat än att ligga på divanen och äta praliner.

Till och med mannen blev imponerad när han kom hem från jobbet och jag hade gjort klart så han kunde börja sätta upp listerna. “-Men busotto, vad duktig du är!” sa han med lätt förvånad röst. (Han vet inte än vilket händigt fruntimmer han gift sig med eftersom vi inte renoverat så mycket än.. och ja, han kallar mig busotto. Jag heter även “min lilla kastrull” och tusen andra saker)

Jag borde ha en bild!   Såklart, för att det ska bli roligt att läsa ska det ju vara bilder. Väldigt lite bilder här märker jag nu. Det beror på att de är i kameran, om det finns några, och jag är superlat med att ladda in och fixa med sånt. Jag ska verkligen ta tag i det, sen, om ett tag…