Dagarna efter..

Nu dyker de upp som svampar ur jorden. Tecknen på att man inte är tjugo längre. Idag är det tisdag och jag börjar precis piggna till efter lördagens utekväll. Roligt var det men ack så trött man blir efteråt! Men visst kan det också bero liite grann på att man är vuxen och har ansvar..? Alltså man måste upp morgonen därpå och göra sin plikt..? Det går liksom inte att lämna två personer, varav den ena är fyra år och den andra snart tre, utan tillsyn. Även om de i egen mening "fixar frukost" och sköter sig praktiskt taget själva. Det känns ändå som man vill ha lite koll på vad som händer och sker i huset. Jo så är det nog. Hade man bara haft möjlighet att sova ut till framåt ett dagen därpå så vore man "fit for fight" igen! Okay, jag är inte gammal. Jag är bara inte riktigt utvilad. Egentligen är jag faktiskt fortfarande tjugofyra år, precis som jag känner mig i själen :)

Glömsig

Jag märker att jag börjar bli äldre. Jag kan inte längre se vad det står på flaskor med diverse innehåll som står i nedersta skåpet i badrummet. Det är flaskor som jag brukar studera medans andra livsviktiga saker uträttas där i rummet. Skåpet står inom lagom räckhåll för att utforskas. Under tiden man uträttar det viktiga så kan man läsa lite på flaskorna och samtidigt kan man passa på att städa bort en del flaskor med gammalt innehåll. Hårmousse t.ex. Det går ändå inte att trycka ut skum längre..nåt vajsing med pumpen. Som sagt, det har blivit väldigt, väldigt små bokstäver på innehållsdeklarationen sen sist jag studerade den. Säkert inte mer än punkt tre..högst! Lite förbryllande är det, för jag läste texten för inte så länge tycker jag. Hmm... jag behöver läsglasögon. Provar ett par med styrka 1.0 i en butik och jag läser den minsta texten utan problem samtidigt som det känns som att någon lagt en sval hand i min panna och slätat ut argrynkan mellan mina ögon.

Jag har blivit glömsk också. Eller "glömsig" som Fanny säger. I butiken med läsglasögon finns mycket andra saker att bli köpglad av. Hittar åtminstone två saker som jag bara måste handla sen, sen när jag tittat runt lite. Verkligen saker som jag letat efter länge! Så småningom går jag till kassan och betalar. Väl hemma packar jag upp allt utom det jag verkligen skulle inhandla! Jag har blivit väldigt glömsk. Så glömsk att jag, och det här bär mig emot att skriva, men jag glömde bort att jag bjudit äldsta dottern och sambon på mat igår =D Mannen och jag hade städdag och gick och plockade o fixade och fikade lite, samtidigt som vi nöjt konstaterade att vi hade rester som räckte till middag. Illa, illa... Nåja, jag har lovat dem mat en annan dag och jag kan säga att dottern inte blev allt för förvånad! Hon känner sin mor ;)

Nu är det läggdags, ha det bra och så hörs vi en annan dag, om jag inte glömmer mina inloggningsuppgifter förstås... =)

Tänk att vi fick njuta av solen hela påsken! Underbart! Nåja, idag är det annandag påsk och mulet, men vi måste väl acklimatiseras till imorgon. Då är det vardag och slut på lata dagar. Back to reality!

Så här glad var i alla fall jag hela påsken =)

Och så här söta påskkärringar hade vi här!

Glad Påsk

Välkommen långhelg och välkommen påskris och frosttåliga penseér. Zinkkrukorna väntar tomma där på trappen, tallriset är slängt i komposten =) Jag håller tummarna för att vädret blir som utlovat, det vill säga sol! Glad Påsk!

Små funderingar

Verkar som jag kommit av mig lite..eller så händer det inget, eller så händer det mycket som gör att tiden inte räcker till. Egentligen finns nog inget att skylla på, förutom bristande inspiration. Istället för att skriva om min vardag så hamnar jag på nätet någonstans. Till exempel på facebook där jag svarar på en livsviktig test. Som t.ex. vilken muminkaraktär är du? Var borde du bo? Vem är du egentligen och liknande seriösa frågor. Just nu är jag "mys Ernst" och i själ och hjärta en sann Hemulen som borde bo i huvudstaden! Tja.. hur nära sanningen kommer man tro?? Både Ernst (Kirchsteiger) och Hemulen är ju barfota för det mesta.. Strumpor är ett överskattat plagg, jag håller med. Vackra blommor och tända ljus höjer ju trivselfaktorn. Att jag blir smått lycklig av att sitta på en uteservering en solig dag i en brusande storstad är så sant som det är sagt. Och visst är jag lite avis när Hemulen strosar runt där vid havet, och havsbrisen rycker i hans långa klänning. Ahh.. Så, varför heter jag Lena och bor inklämd i en dal, omgärdad av höga berg med ogenomtränglig granskog, så långt från stadspuls och salta hav som man kan komma? Det tål att tänka på... ha det bra!