Platt som en pannkaka..?

Jag vet inte vad det är med mig och sockerkaka men det är liksom inte kompatibelt. Ponera att jag i mitt liv bakat trettio sockerkakor, så är det en som blivit lyckad. Lyckad i den bemärkelsen att den även sett fin ut. De blir goda, javisst, efter en dag så är den en minne blott. Uppäten och borta. Men innan de äts upp så ser de inte bra ut. De jäser ut över kanten på formen och när de svalnat så har de svank värdig en gammal jag vet inte vad! Idag har jag i alla fall varit hemma med sjukt barn (och ett friskt som inte vill va på dagis om syrran ska va hemma) Nåväl, i ett infall av att göra nåt kul med Lova, som var frisk o sprallig, så att sjuka syrran fick lite lugn o ro, så bakade vi sockerkaka. Resultatet blev som ovan nämnda..   Ja ni ser väl! Men smaskens var det och sjuklingen piggnade till lite grann efter att ha fått slicka vispar fulla med sockerkakssmet.